Varför det just blev tibetansk terrier berodde på att jag under en period jobbade på Bellbreeds kennel och där fanns det briad och bearded collie. Där fanns det en beardies vid namn Simon eller Bellbreeds Big Ben som jag vad väldigt förtjust i och Simon i mig. När det hemma kom på tal om att skaffar en ras till utöver pekingeserna så mindes jag Simon och började jag titta i hundböcker om det fanns någon ras som påminde om bearded collie fast lite mindre. Jag fastnade för tibetansk terrier och beslutade mig för att åka titta hos en uppfödare som bodde bara några km ifrån mig.
Anne Widströms kennel Acokas hade just då inga valpar. Men i december -90 föddes två tikvalpar. Den ena var vit med svarta fläckar och hon blev min första tibbe. Acokas Dar-Bab-Ma(betyder evig ungmö på tibetanska) eller Sanna till vardags var en härlig tik med ett härligt temperament. Mycket vilja och beskrivningen av tibetansk terrier som 1/3 människa 1/3 katt och 1/3 hund stämmer mycket väl in på henne. Tyvärr vad Sanna lite stor men en mycket välbyggd vacker tik med lång gnistrande päls med härliga rörelser. Jag ställde endast ut henne på inofficella utställningar med mycket gott resultat och vi fick t.o.m några BIS rosetter.
Efter ett tag frågade Anne mig om jag ville bli fodervärd till black and tan tiken Acoka's Ehla-Tu-Sheng eller Mimmi till vardags. Ehla-Tu-Sheng betyder enda barnet på kinesiska och lilla Mimmi var ensam i sin kull. Mimmi hade ett annat temperament lite mer intensiv och fartig. Mimmi ställdes ut med bra resultat på både officella och inoffiella utställningar. Mimmi parades med Dorjes Yang och fick 5 valpar. En av dem var lilla Kajsa eller Acoka's Ilhona som också hette hamnade hemma hos mig. Kajsa var speciell och blev favoriten för min döva son. De förstod varandra och kom varandra mycket nära.
Alla dessa tre tibbar var underbara och tre oilka personligheter. Jag vill också passa på att tacka Anne Widström kennel Acoka's för dessa underbara hundar och för alla roliga resor både i Sverige och utomlands och all kunskap hon delade med sig till mig. Anne har just nu inga hundar men hon har träffat min lilla "pärla" Liza och hon tyckte hon var vacker.
Under några år hade jag endast pekingeser men längtan efter en hund som orkade hänga med i skogen kom och utan tvekan blev det en liten tibbe igen. Lilla Liza skulle bli min skogsluffarhund men hon visade sig vilja mer än så. Vi har gjort mycket roligt och har mycket roligt framför oss...lilla Liza och jag!!! Tack Berit för denna underbara hund och du vet säkert hur älskad hon är.